Pasta med svartkål, vitlök och grädde

Allvarligt. Det finns kanske inte något som är godare än kål, vitlök och grädde. Att det ändå tagit mig så lång tid att klura ut att jag skulle kunna göra en pasta, förlåt jag menar en DYNAMITPASTA, av dessa tre komponenter gör mig nästan generad. Okej. Fet hyperbol men ni förstår? Jag känner mig så  o e r h ö r t  nöjd över detta recept att jag till och med avbryter min bloggtystnad för att 1 dela med mig och 2 har recept till ptja låt oss säga nästa vecka när jag kommer att vilja laga rätten igen.

Att den innehåller just svartkål är en slump. Ulf tog fel i butiken, var ute efter grönkål och *hast hast* det blev svartkål: och se där! en alltigenom angenäm ny bekantskap. Men jag tror alltså att det skulle funka prick lika bra med grönkål. Eller kanske broccoli i buketter. Inte direkt en kål men ligger rätt nära i smak ändå?

När jag berättade för barnen att man blir skitstark av det där gröna i pastan så åt dom den med stor aptit. Karl-Alfredluret funkar alltså? Vem visste det?

Nåväl. Så här gör man den URENKLA, URGODA DYNAMITRÄTTEN pasta med svartkål, vitlök och grädde:

Det här behövs:
2 msk olivolja
2 klyftor vitlök, finhackade
200 g svartkål (eller grönkål)
salt
1/2-1 dl pastavatten
1 dl vispgrädde
4 portioner spaghetti

Gör så här:
Skölj och ansa kålen. Jag skär alltid bort stammen som går i mitten av bladet. Skär i bitar.
Värm olivoljan i en stekpanna. Sautera vitlöken.
Tillsätt kålen och låt den slakna. Det tar inte många minuter.
Salta och addera pastavatten så att det blir lite såsigt (plus att man räddar vitlöken från att få allt för mycket färg.)
Koka ihop något och runda av med grädden. Smaka av med salt.
Servera ihop med spaghetti.

Spara

Spara

Stekt polenta med tomatsås

En av Ulfs vanligaste rätter här hemma är polenta. Sedan vi hittade ett recept i Grön mat av Hugh Fearnley-Whittingstall har det blivit det som vi följt slaviskt. Eller, slaviskt och slaviskt, Ulf har gjort en egen variant av hans recept men det här är typ den enda polentarätt vi äter. Om någon av er sitter inne på en rätt med just polenta kan ni väl kommentera? Det är ju himla gott alltså.

Vi gör som sagt alltid den här varianten där man kokar den länge, brer ut den, skär den i bitar och steker den. Det ger en härlig yta och lite extra textur. Tomatsåsen kan man variera i oändlighet men vi håller den enkel. Det brukar bli godast så.

Det här är en rätt som är enkel att göra, men som också tar lite tid. Man måste vänta in den rätta konsistensen på polentan. Men, att spendera tid i köket med rätter som tillagas långsamt kan också vara något oerhört vackert om man bara låter det (och har tålamod och utrymme för det).

Tyvärr fick vi inse när vi lagade den här rätten senast att det är en som vi behöver sätta på paus. För en stund i alla fall. Båda barnen älskade plötsligt inte rätten längre. Det är så dom säger nu för tiden: ”jag älskar inte den här maten” och även om konsekvensen är den samma (dvs att dom inte äter) så är det ju faktiskt betydligt trevligare sagt än det förra hatet som våra små matbordstroll höll på med.

Men. Jag tror att ogillandet kom från att Ulf använde pecorino istället för bara parmesan senast, ja, det är på såna här finlirsnivåer mina tankar går. Men pecorino kan ju smaka lada full med hö och gödsel och om det var en sån smaknot som träffade mina barn så förstår jag att dom ”inte älskade” maten. Vi kanske ger polentan ett nytt försök? För tidigare har dom båda faktiskt, ja, älskat den.

HUR SOM HELST.

Så här gör man Polenta med tomatsås:

05. Polenta med tomatsas

Det här behövs:
4 msk olivolja
1 vitlöksklyfta, hackad
1 msk färsk rosmarin, blad
150 g polenta (plus vatten och salt)
100 parmesanost, riven
salt
Tomatsås:
2 msk olivolja
2 vitlöksklyftor, tunt skivade
2 burkar hela tomater, grovt hackade
1 lagerblad
en nypa strösocker

Gör så här:
Polentan:
Stek vitlöken och rosmarinen i olivoljan på medeltemperatur i en stekpanna. Ta bort från spisen när vitlöken precis börjar brynas och ställ allt åt sidan.
Koka polentan enligt anvisning på förpackningen, ju längre den får stå och puttra på svag värme desto mindre grynig blir den.
När polentan är klar, blanda ner osten och vitlöks/rosmarinoljan i kastrullen. Spara vitlöken och rosmarinen om ni inte vill blanda ner allt i själva polentan. Torka inte ur stekpannan.
Häll upp polentan på en skärbräda (på smörpapper) och bred ut i ett 1-2 cm tjockt lager. Låt svalna/stelna.
Skär i bitar och stek på medelvärme tills den fått fin yta.
Tomatsåsen:
Stek vitlöken i olivolja på medeltemperatur så att den svettas och inte bryns.
Blanda i tomaterna, lagerblad och socker.
Låt puttra ihop till en ganska fast tomatsås ca 20 min.
Smaka av med salt och socker.
Servera polentan med tomatsåsen och den brynta vitlöken och rosmarinen. En enkel sallad med en vinägrett till lyfter också rätten ett snäpp.

Ryska färsen

För ett tag sedan testade jag att göra en rätt som kallas ryska färsen. Bara namnet i sig är nästan för bra. Ryska färsen. Vad ÄR det liksom? Jo, det är en tillagad färs (jag valde quorn men kan tänka mig att vegofärs eller ”vanlig” köttfärs funkar prima) som man serverar med klassiska råbifftillbehör så som finhackad rödlök, rödbetor och kapris men också adderar gräddfil, saltgurka och dill. Så knäppt, och så gott.

Det är en rätt vuxen rätt skulle jag säga som vi åt med bröd. Barnen fick pasta till och gillade den, pastan alltså, och i ett framtida scenario kommer jag ju inte att presentera rätten lika snyggt som jag gjort nedan. Sannolikheten för att de ska äta av något av det andra ökar väl drastiskt om den serveras separado och på så vis blir den här rätten lite som en tacobuffé. Inget fel med det.

För den som är lite äldre så är det här ju annars ett väldigt snyggt sätt att servera maten på, inte sant? Himla festligt till och med.

Så här gör man Ryska färsen:

04. ryska farsen

Det här behövs:
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
smör eller olja
400 g quornfärs
1 brk hela tomater
1 dl vatten
1-2 tsk örtsalt
ca 1 msk japansk soja
Tillbehör:
1 rödlök
1 1/2 dl hackad saltgurka
1 1/2 dl hackad inlagda rödbetor
3 dl gräddfil
kapris
dill

Gör så här:
Finhacka lök och vitlök och fräs i en stekpanna i olja eller en klick smör.
Addera färsen och låt allt stekas igenom.
Tillsätt en burk hela tomater (mosa sönder dom med handen innan de åker ner i pannan, eller ta en burk krossade tomater) och vatten.
Salta med örtsalt och soja till lagom sälta. Låt allt koka ihop i cirka 10 minuter eller mer om den känns för såsig.
Förbered tillbehören genom att skala och hacka lök, gurka och rödbetor.
Om du vill stajla: Lägg upp färsen på ett fat och lägg upp lök, gurka och rödbetor i breda ränder ovanpå med gräddfil mellan. Avsluta med kapris och dill.
Servera med kokt potatis, eller bröd, eller en sallad, eller pasta. Eller ät den ryska färsen så som den är. Så gott!

Potatisvåfflor för vuxna och barn

Ett återkommande tips för att få i barn mer nyttiga grejer är att blanda ut gamla favoriter med bra saker. Pannkakor med röda linser är en sak som jag läst om men inte provat och här i bloggen fick jag precis tips om att mixa ner kikärtor i pannkakssmeten. Det måste jag ju testa! (Tack för tipset Kristin! <3) Idag gjorde jag våfflor från Ännu mera vego där man gör en smet med både potatis, morot och grahamsmjöl. Jag ska vara ärlig och säga att jag nog inte riktigt trodde att det skulle funka men gissa vad: SUCCÈ! Olof åt, som han åt. Greta också, och själv tycker jag att våfflorna blev helt toppen. Matigare än vad dom vanliga brukar vara så det här kommer vi att göra igen.

Jag brukar äta mina våfflor med rom eller caviar av något slag. Ibland med tångcaviar eftersom det blir veggo så och ibland med ishavsrom. Sen: creme fraiche och finhackad rödlök. Det är som att sitta och äta förrätt på förrätt när man äter dom så här och vem gillar inte att äta förrätter? Det är ju ett drömupplägg. Sen avslutar jag med en söt efterrättsvåffla. Idag med hallonsylt och vispad grädde.

Yeanyhow. Så här gör man Potatisvåfflor:

Det här behövs:

2-4 råa potatisar
2 morötter
2 dl vetemjöl
2 dl grahamsmjöl
0,5 tsk salt
1 tsk bakpulver
1 dl rapsolja
2 ägg
5 dl mjölk
fett till våffeljärnet
Barntillbehör: vispad grädde och sylt
Vuxentillbehör: creme fraiche, finhackad rödlök och tångcaviar/isahvsrom

Så här gör man:
Skala och riv potatis och morot fint.
Blanda vetemjöl, grahamsmjöl, salt och bakpulver i en skål.
Tillsätt olja, äggen och mjölk, lite i taget, och vispa till en jämn smet.
Blanda ner de rivna rotfrukterna.
Grädda våfflorna!
Servera med vispad grädde och sylt till barnen och creme fraiche, finhackad rödlök och rom/caviar till de vuxna.

Spara

Tagliatelle med pistagepesto och zucchini

För någon vecka sedan eller så gjorde vi den här pastapestovarianten med pistagenötter och zucchini. Vi hade någon dag av övertygelse med oss in i matlagningen tror jag för vi bestämde oss för att blanda ihop sås, grönsaker och pasta till serveringen. Sånt brukar inte ses med blida ögon av barnparken. Men eftersom Greta visat sig tycka om pesto så gjorde vi en chansning. Initialt gräts det naturligtvis eftersom detta försvårade solo-carb-filosofin som vår son har. Men efter en stund tog hungern (?) över och han satte sig till bords. OCH ÅT TVÅ PORTIONER. Zucchinin vägrade båda barnen att äta, så klart men pasta MED sås = check. Både jag och Ulf tyckte också om rätten så den här lär vi ju göra igen. Och att göra pesto med pistage istället för pinjenötter gillade jag skarpt. Jag tycker att det alltid finns något litet unket över pesto men så var det inte här. Citronskalet bidrog säkert också till den känslan.

Receptet kommer i original från ett nummer av Mer Smak som ju är Coops medlemstidning men vi har ändrat lite i receptet. Tagit bort kronärtskocka till exempel, som jag i och för sig tror skulle kunna vara himmelens god till.

Anyho. Här kommer receptet på Tagliatelle med pistagepesto och zucchini:

02. pasta med pistagepesto
Det här behövs (för cirka 4 portioner):
tagliatelle för 4 personer
1 zucchini
1 schalottenlök, finhackad
1 msk olivolja
salt och peppar
Pistagepesto:
1 dl pistagenötter
2 msk vatten
1/2 dl riven parmesanost
1/2 kruka basilika, bladen
1 liten klyfta vitlök
1/2 citron, finrivet skal
knappt 1/2 dl olivolja
salt

Gör så här

Börja med pistagepeston: Lägg pistagenötterna i en kastrull med kokande vatten. Koka dem i 3 min och låt dem rinna av i ett durkslag.
Mixa sedan till en slät pesto med resten av ingredienserna och smaka av med salt.
Koka pastan i saltat vatten (som ska vara lika salt som Medelhavet).
Skär zucchinin i bitar och stek tillsammans med schalottenlöken i olivoljan tills de mjuknat och fått lite färg. Salta och peppra.
Om man är djärv blandar man ihop allt och hoppas på att barnen ska gå med på att äta allt. Annars får de väl jobba lite för sin måltid? Pill pill. Hehe.

Supersnabb grönkålspasta med chili och vitlök

Jag älskar grönkål, verkligen ÄLSKAR grönkål. Som ni vet är min favoritsallad just nu grönkål, men även tillagad är den ju en sån superhit! I vår familj är vi väldigt svaga för pasta och nu när barnen var sjuka (fast friska och nu är de friska på riktigt och på förskola och allt) och bara bara ville ha bara pasta så passade jag på att göra en variant med grönkål till oss vuxna och OH YEA vad det känns som att jag har kommit på en ny favoriträtt i hela världen. De klassiska italienska skaldjurspastorna som brukar ha olivolja, chili och vitlök som bas fick utgöra grunden. Sedan adderade jag faktiskt bara grönkål och det blev så vansinnigt gott. På en ingivelse hällde jag också på lite citron och det blev bra, men inte bättre så det är inte nödvändigt. Med den tillsatta syran blev det dock nödvändigt att addera citronskal så sån är regeln: om det adderas citronsaft till rätten bör man också addera finrivet skal.

01. Gronkalspasta med chili och vitlok

Supersnabb grönkålspasta med chili och vitlök:

Det här behövs för två portioner:
2 portioner linguini
2 msk olivolja
1 vitlöksklyfta, finhackad
1/2 röd chili, urkärnad och finhackad
4 blad grönkål
salt
ev 1/2 citron, saften och skalet finrivet
ev chiliflakes

Gör så här:
Koka pastan.
Skölj grönkålen och riv den i mindre bitar. Den träiga mittstocken ska inte med.
Fräs vitlök och chili varsamt i olivolja några minuter utan att de tar färg.
Tillsätt grönkålen och stek den tills den slaknat.
Salta generöst.
Addera eventuellt citronsaft- och finrivet skal (alltså, typ helst inte).
Servera med pastan.
Toppa med lite extra chiliflakes eftersom det blir snyggare så.

Spara

Spara